Lassa besöket

Jahapp, det här var ju en minst sagt originell upplevelse. Först fick jag vänta 30 minuter över på min bokade tid med läkaren. Bara det fick mig till ett halvt nervsammanbrott, för jag ogillar sjukhus, lukten, miljön och allt sen jag blev totalt skrämd för några år sedan.

Väl inne hos läkaren så frågade hon om jag hade några andra sjukdomar, varpå jag informerade om min Hepatit B. Att säga det till henne var ungefär som att förklara krig eller säga till samtliga i byggnaden att det brinner. Jag har aldrig sett maken till rabalder för en sådan sak. Medans jag var inne på toan, så hörde jag läkaren prata med en annan läkare: "Hon har Hepatit B och är mycket smittsam, hur ska vi göra nu? Hur ska vi kunna ta på henne?". När jag kommer ut möts jag av detta:

Bägge läkarna iklädda stora gröna förklädsliknande skyddsrockar utanpå läkarrockarna, knallgröna, tjocka och diskhandsliknande gummihandskar. Hela gynstolen var iklädd med först tyg och därefter plast och sen ovanpå den nåt pappersaktig. Tom papperskorgen under stolen var iklädd med samma utstyrsel. Lampan som hängde ovanför, ni vet sådan undersökningslampa hade dom klätt med en som dom själva kallade det "jättekondom". Jag fick inte hålla händerna på handtagen på stolen, för smittorisken, så det såg måtta kul ut när jag försökte hoppa upp för att komma upp i stolen, utan något att kunna hålla mig i. Läkaren som gjorde undersökningen frågade den andra: "Är det ok om jag tar i lampan?", detta efter att hon klämt på min mage. Den andra svarade då: "Jadå, nu har vi ju skyddat den med en jättekondom, så det är ingen fara för smitta".

Alltså, hallå? Jag har inte pest eller liknande ... det hela var bara för skrattretande. Men det kändes som att dom trodde att dom skulle dö om dom ens andades in samma luft som mig. Herre jösses amalia. Kommentarer någon?