Peka inte finger

Det var längesedan jag började att tvivla på den värld vi lever i och dess påverkansfaktorer. Jag kan inte längre, svara ärligt på frågan: "Vad är meningen med livet", för jag vet inte längre. Jag har tappat tron på så mycket att den enda trygghet jag har kvar, är det lilla som finns innanför mitt hårda skal.

Rättsväsendet (som i mina öron ter sig som en tämligen missvisande benämning) har upprättats, i form av bla polisenheter, rättsenheter såsom tingsrätt, hovrätt och HD. Men, många gånger undrar jag till vilken nytta, och då syftar jag främst på de tre sistnämnda. I dessa enheter placeras domare, advokater, målsäganden samt gärningsmannen. Man får svära en ed på att säga sanningen och inget annat, för annars blir det ajabaja med fingret. Men, hur går då detta ihop med parallellen att man ska tala sanning? Samtidigt ifrågasätts allt det man, så utförligt som möjligt, tvingas återberätta, på nytt (man har tappat räkningen för längesedan) och helst vill man bara vara en vanliga människa. Dvs, visa känslor, brista ut i tårar och gå fram till gärningsmannen och skrika ut: "Du din jävel, hoppas att du får lida värre än jag nånsin gjort". Men, istället tvingas man att plocka fram sin hårda och uttryckslösa fasad och helst även säga det domarna vill höra. Göra det enkelt för dom, så att dom kan packa ihop sina saker och gå hem, vältra sig i sina skamlöst höga löner, utan något som helst samvete, för vad dom precis åstadkommit.

Sjukvården, som brister i fler än en punkt. Det klagas ständigt på platsbrist, vilket vi invånarna blir lidande för. Har man turen att få sig ett litet utrymmet, som motsvarar en sjukhussäng, ute i någon korridor, eller rentutav lyx, en ominredd toa, så ska man helst sjunga lovsånger och prisa sjukvården. Men, tänk om man faktiskt kunde få den sjukvård man förtjänar och har rätt till. Att få valuta för de skattepengar, som man ofrivilligt, tvingas lämna ifrån sig, just FÖR att kunna få den service och omvårdnad man vid behov, måste ha. Vi skulle förvisso fortfarande ha platsbrist (förmodar jag), men jag tror på en procentuell minskning av personer som måste uppsöka sjukvård. Varför inte ta några minuter extra med sin "patient", oavsett om det gäller personlig-, telefon-, brev- eller mailkontakt. Nej, man förväntas uppenbarligen att vara frisk som en nötkärna och inte vara till besvär, genom, att som mig tex, ha otaliga åkommor. Jag kostar ju pengar, så det är bättre vi struntar i sådana som mig. Jag kommer ju ändå att dö en vacker dag så ...

Slutord, jag brukar ofta säga, att det är vi själva som skapar den värld vi vill leva i. Men, ibland tvivlar jag. Och ska vi leva efter de kriterier, som ställs på en idag, så fungerar det tyvärr inte att vara helt och hållet mänskligt. Inte enligt vad begreppet faktiskt innebär. För att ha någon som helst sportslig att klara sig, så är man tvungen att stånga sig fram, alltid vara förstående, göra alla till lags, kunna ställa upp jämt. Ja, praktiskt taget vara en robot. Bli aldrig sjuk, så att du inte kan jobba, om du blir sjuk, sök inte sjukvård om du inte nästan är döende, för i alla andra fall är du mest till besvär. Lev efter detta, och du har helt och hållet tappar greppet om "vad är meningen med livet". Så känner iaf jag.

Hur vill du leva?

(texten är tagen från min gamla blogg)

Rödgrönt vs Alliansen

På söndag den 19:e september är det dags för svenska folket att ge sin röst. Därmed även knuffa de närmaste fyra åren framåt i den riktigt som vi tror och vill leva i.

Jag har själv varit väldigt kluven under en lång tid huruvida jag skall ställa mig vid de rödgrönas- eller alliansens sida. För många är det ett självklart val. För andra handlar det om att känna efter vilken vågskål som väger tyngst. Men ju längre jag har gått längs med vägen desto tydligare har horisonten trätt fram. Och nu vet jag vilken väg jag ska ta för att ge möjlighet till den framtid jag vill växa upp i.

I min framtid skall alla ha samma rätt till sjukvård och en acceptabel sådan. Det debatteras brett om de äldres rättigheter från alliansens sida när det kommer till boende och sjukvård. Det skall byggas fler bostadsrätter och utökade förmåner skall erbjudas pensionärer liksom att man tydligen anser att de kastas fram och tillbaks inom sjukvården. Men å andra sidan är det de rika och välutbildade som hamnar först i prioriteringsordningen. Menar man då att alla pensionärer är välbärgade och sitter med toppbetyg på handen? Och isf, varför ska de då behöva guldkort, som Kristdemokraterna talar för? Är detta inte lite dubbelmoral?

För övrigt anser jag att det är en stor del av befolkningen som inte tillhör pensionärsgruppen, nämligen alla vi andra. Och fråga mig eller någon annan om de inte också har bollats hit och dit i sjukvården, utan att få varesig gehör eller den hjälp man behövat. Jag VET att svaret blir: "JA".Tillsammans kan vi försöka göra sjukvården bättre, genom att göra vår röst hörd. För utan våran åsikt så kommer den enda allmänna sjukvård (som är pinsamt dålig) vi har att kvävas av den alltmer växande privatiseringen. Då vi återigen kommer tillbaks till det faktum att endast de rika har råd.

Jag ser även en framtid där jag vill kunna leva utan ständig bevakning, utan att känna mig blottad varän jag befinner mig, på arbetsplatsen eller i hemmet (kommunikationsmedier såsom internet) för att bara nämna några ställen. Det finns chefer på arbetsplatser, där de låter avlyssna dina samtal när du är på jobbet. Tycker du att det rätt? Att vara iaktagen i allt du gör och varje steg du tar? Jag tycker att det borde vara en självklarhet att låta varje människa vara sin egen individ och bevara dess integritet.

Detta är bara några av alla de ämnen som jag vill trycka på.

Jag vet hur jag vill ha min framtid
Vet du?

Det svenska samhället idag

Oavsett om du är studerande, arbetslös eller arbetande så ställs du ändå väldigt ofta inför olika hinder genom livets gång. Som student tampas du i huvudsak med CSN, som är Sveriges svar på att låta studenter leva på nudlar och 10 kvm boyta. Är du däremot arbetslös så har du ett gäng olika myndigheter att hålla reda på samtidigt som du ständigt måste ha ett vakande öga åt alla håll.

Jag har genomgått alla faser i livet från samtliga ovannämnda grupper. Och bara för att jag inte har något bättre för mig en regnig dag som denna och för att delge och informera er läsare där ute, hur illa det faktiskt är i dagens samhälle, tänkte jag nu redogöra för de olika formerna.

CSN
Alla som är och har varit studenter vet hur krångliga CSN varit och förmodligen fortfarande är. Det sistnämnda kan jag dock inte tala för, då jag inte vet om denna organisation har förbättrats. Men jag tvivlar på att detta fenomen skulle ha inträffat. Hursomhelst så har min erfarenhet av CSN inte varit av det goda slaget. Jag har ansökt om bidrag och lån i samma veva som jag ansökt om utbildning eller kurs. Men flertalet gånger har jag tålmodigt fått vänta på mitt studiestöd i upp till fyra månader som längst. Och som jag har skällt, bråkat och slagits mig fram via telefon efter att först ha suttit i en telefonkö i sisådär en timma. När jag äntligen kommit fram till någon nonchalant telefonist, så möts man av svaret: "Ja, men du får ju mycket pengar då du får dom istället". Då är min fråga: "Är det så jag ska säga till min hyresvärd och alla övriga som kräver att deras fakturor ska betalas i tid?". Nu är jag således inte student längre men jag görs mig påmind av denna tragiska organisation än i dag, då jag varje månad jagas av ett studielån som heter duga. Trots att jag i dagsläget är arbetslös så tar inte CSN någon som helst hänsyn till det faktum att jag är arbetslös och dom tycker det är helt humant att jag ska betala dom ca 1500:-/månad. Det svar jag fick då jag ifrågasatte denna summa var: "Det är inte 1500:- utan 1495:-". Det gjorde ju en väldigt stor skillnad. Men snart slipper jag dom förhoppningsvis för gott då jag kan betala av hela mitt lån till den där rent ut sagt skitorganisationen.

AF/Alfakassan
Dessa två myndigheter eller vad jag ska kalla dom för, tar jag upp under en och samma rubrik då jag tycker att de har samma mål med sin verksamhet: Att inte hjälpa folk då de behöver, vara så onåbara som det går och dra in på allt dom kan. AF (Arbetsförmedlingen) har jag tyvärr haft att göra med i flertalet omgångar och de senaste två handläggarna har inte varit mycket att hänga i julgranen. Den första jag hade var under min vistelse i Övik. När jag förklarade för henne att jag inte kunde ha tunga jobb, så var hennes kontring att jag skulle börja spela fotboll i Korpen. Efter att jag slapp henne så hamnade jag hos nästa handläggare här i Umeå. För det första har hon inte hand om de arbetsområden som jag önskar söka jobb inom och för det andra så verkar även hon bry sig föga.

Under de snart 8 månader som arbetslös har jag blivit avanmäld utan någon som helst förklaring och nu återigen fråntagen ersättning från Alfakassan. Detta pga att jag av redogjort i ett utförligt mail att jag endast vill söka jobb inom den kommun jag bor, dvs Umeå. Jag faller även inom ramen för det regelverk som AF och Alfakassan satt upp, för att vara berättigad till ersättning. Ersättningsdagar som jag själv har tjänat ihop genom att jobba arslet av mig för. Men eftersom dessa två inåtvända och nitiska organisationer har som mål att gärna knuffa ned så många som möjligt i krokodilpölen så har dom valt att stoppa bomull i öronen och ta någon form av vi-har-ingen-empati-eller-kompetens-piller.

Jag har nu (läs fredag den 11:e juni) väntat i 1 månad på att få ett beslut av någon ansvarig vid namn Maria, huruvida de anser att jag ska få ersättning eller inte. Maria som verkar ha väldigt mycket att göra och som jag inte under några omständigheter får komma i kontakt med direkt, varken via telefon eller via mail. Nej istället ska det lämnas noteringar i ärendet, som jag misstänker att ingen läser igenom iaf. Inte heller får jag via Arbetsförmedlingen söka deras utbildningar sålänge Alfakassan inte fått sina kvicka fingrar ur noteringsblocket och fatta ett beslut. Detta trots att utbildningar via Arbetsförmedlingen finansieras genom Försäkringskassan. Men jag förväntar mig en oerhört bra motivering till Alfakassans (förmodade) avslag. Min frågeställning är hur länge det tar för dom att fatta ett sådant här beslut? En idé vore att kanske anställa fler personal om de nu inte hinner handlägga ärenden samtidigt som de har fullt upp med att lägga patience eller spela Farmville via Facebook. Men det är uppenbarligen högre prioriterat än det faktum att jag står utan pengar och inte vet hur jag ska kunna betala mina räkningar och hyra.

Jag avrundar med att säga att det är med lite förhoppning men stor nyfikenhet hur detta kommer att utvecklas. Och förhoppningsvis hinner jag få veta beslutet innan jag har föråldrats allt för länge. Ett litet ordspråk kommer nedan som curiosa till mitt inlägg.

"Nöden bryter mot alla lagar, men därför behöver man ju inte stifta lagar som skapar mer nöd"

Hundattack i Umeå

OBS: Det är ej hunden på bilden som attackerade flickan.

Jag har följt nyheterna rörande den femåriga flicka som enligt medierna blev svårt biten av en Rottweiler. Attacken ska ha skett på Backen i Umeå vid 16:30-tiden under lördagen. Enligt källor så fick man bända upp käkarna på den aggressiva Rottweilern och efter beslut så avlivades hunden.

Hur otroligt less är jag inte på alla dessa helsidesuppslag i tid och otid om aggressiva hundar och stackars små barn som blir bitna. Självklart tycker jag att det är tragiskt att sådant här händer, men jag tycker det är lika tragiskt att medierna alltid vinklar händelserna till hundarnas nackdel. I de flesta fall rör det sig om hundar av sådana raser, som kräver kunskap och en fast hand för att resultera i en harmonisk familjemedlem. Det är raser som American Staffordshire Terrier (AmStaff), American Pitbullterrier, Staffordshire terrier (Staffe) och som hunden i artikeln, en Rottweiler (Rottis). Bara för att nämna några.

Det är i de flesta fall sällan hundens fel när sådana här sk attacker sker, utan ägarens fel. Det brister i ägarens kunskap att kunna uppfostra, lydnadsträna, hantera och läsa av sin hund på så sätt att en sådan här händelse inte uppstår. Självklart kan en ren olyckshändelse ske, men ofta när någon attackeras så finns det något underliggande hos hunden, som triggat till attacken.

I en annan artikel angående samma händelse försöker ägaren att skylla ifrån sig genom att trycka på det faktum att denne själv försökt vid flertalet tillfällen att lämna bort hunden till Djurskyddet. Ägaren fortsätter vidare med att Djurskyddet då har ignorerat honom och inte brytt sig om att ta emot hunden. Detta anser jag är bara rent skitsnack. Det är upp till var och en som hundägare att ta reda på vad det är för en hund man skaffar INNAN. Och därefter se till att uppfostra den korrekt. Vidare vill jag även påstå att ägaren SKA ha haft sin hund kopplat och hade detta varit i Övik hade ägaren förmodligen blivit dömd direkt. Då det i Övik råder koppeltvång i hela kommunen.

Så det jag vill ha sagt är:
Håll hunden kopplad och skaffa INTE hund om du inte har kunskapen och förmågan att uppfostra den.

Jag citerar Anders Hallberg (*): "En lydig hund är en lycklig hund".

*Anders Hallberg har mer än 35års erfarenhet inom hund-och humanpsykologi. Han är en av Sveriges främsta inom dessa områden och använder sig av mjuka metoder när det gäller inlärningspsykologi.

Valborgsgnäll

Nu tycker jag att det har gått väldigt länge sedan jag skrev något riktigt "gnälligt" inlägg. Så här kommer något för alla bloggbesökare att hissa och dissa.

Facebook

Ett forum som vuxit enormt under de gångna åren och som även lämnar plats att uttrycka i princip vadsomhelst. Dock stör jag mig personligen på folk som lämnar ut det mesta ur sitt privata liv. Saker som kanske borde stannat mellan berörda parter. Jag anser att Facebook inte är ett forum för att munhuggas när man har problem med sina relationer. Sådant kan man lösa på egen hand öga mot öga. Jag anser även att man inte ska dra in rättsjuridiska faktorer på Facebook, oavsett om personen ifråga är skyldig eller ej. I övrigt anser jag att lämnar man ut en åsikt eller tanke på ett öppet forum som Facebook, då får man även vara beredd att ta eventuella konsekvenser av sitt eget handlande. Kläcker man ur sig något så är risken ganska stor att någon annan kommer att motargumentera detta eller på annat sätt kommentera detta. Så vill man inte ha andras åsikter, håll då igen käften för helvete.

Bloggar
För mig har detta blivit ett ställe att skriva ner delar ur mitt liv, tankar och vad jag känner för stunden. Utan att för den skull bli allt för djupgående och privat. Jag är fullt medveten om att så länge jag själv väljer att ha min blogg öppen för allmänheten så får jag vara beredd på att vem som helst läser och även kommenterar. Men jag anser också att man skall kunna stå för sina åsikter. Genom att gömma sig bakom en anonym fasad så brister man i sin trovärdighet och respekt. Det speglar osäkerhet, rädsla och framförallt bristen i att kunna stå för sin åsikt. Jag kan acceptera all form av negativ kritik, så länge den är konstruktiv och ligger grund för någon som helst rim och reson. Men när orden flödar ur intet och målet endast är att skjuta ned författaren, enbart för dölja sina egna sår. Nej, då kan jag bara skaka på huvudet och vara glad för att jag aldrig någonsin kommer att falla ned till samma låga nivå.

Slutord
Jag är stolt över att vara mig själv, oavsett om jag är arbetslös, ogift eller på annat sätt inte kan ställa mig jämlik med vad vissa kallar det ultimata levnadsförhållandet. Mitt liv består av så mycket mer än vad allmänheten som läser min blogg, någonsin kommer att få veta. Jag behöver inte gång på gång intala mig och andra hur bra mitt liv är, att jag har de som älskar mig osv osv. Är man trygg i sig själv och med de man har närmast sig, då VET man utan att behöva yppa ett endaste litet ord.

Tack för mig
L

"Sann vänskap är inte säga ett endaste ord, men ändå veta vad den andre tänker och tycker."

Lassa är kassa

Var tredje månad går jag hos Infektionsmottagningen, NUS, för att ta blodprover och kolla så att min lever fungerar som den ska. Denna kommande onsdag var det så dags igen, men i sedvanlig ordning, så blev besöket avbokat.

En sköterska ringde imorse och sa att de var tvungen att boka om mig på en ny tid. Hon började med att fråga efter mitt personnummer, vilket får mig att undra hur hon fick reda på mitt mobilnummer och visste vem jag var. Jag funderar över om sköterskan klickade sig in på eniro.se och tog ett random mobilnummer, ringde och hoppades på att denne hade en inbokad tid hos dom. Men som vanligt, så brukar lassa ytterst sällan kolla journaler eller hålla reda på personnummer och sådana små oviktiga detaljer (i deras värld).

Jag uppgav mitt personnummer och sköterskan frågade därefter när jag hade möjlighet att komma, varpå jag frågade, vad dom hade för tider att välja på. Svaret jag fick från den snäsiga sköterskan var: "Men, det får du ju hitta på själv". Hmm, ok, jag frågade om de hade någon tid på torsdag och sköterskan svarade: "Ja". Jag fortsatte då fråga vilka tider som fanns, varpå jag återigen får till snäsigt svar: "Men du får väl säga nån tid själv". Öh, jaha, typ, morgon, eller nåt. Fick iaf tid 08:45. De sista som gjorde mig chockad, var när sköterskan på slutklämmen frågar om jag skulle träffa en läkare eller bara ta blodprover. Jag får inte ihop biten med att de visste att de behövde boka om min tid, av någon outgrundlig anledning, men inte vad besöket gällde?

Ja, vad säger man, sjukvården kommer aldrig sluta förvånas mig.

Tack och godnatt

Att ha en åsikt eller inte

Vi människor är komplicerade varelser, enligt min mening de mest komplicerade av alla levande varelser på jorden. Om det råder osämja i en vargflock, så reds detta ut genom en uppgörelse. Den svagaste i flocken blir den som lägger sig och visar att den andra har rätt.

Vi människor fungerar inte så enkelt. Förmodligen för att vi gärna vill röra om i grytan mer än nödvändigt. Just pga att vi människor har så olika åsikter och ofta inte kan komma överens, uppstår så mycket munhugg, onödiga diskussioner och i värre fall slagsmål och krig.

Jag gav vad jag trodde var en vän, ett enkelt råd angående hennes matvanor och la därefter till min åsikt och syn på det hela. Hade jag vetat var den diskussionen skulle slutat, hade jag knipit igen. Men, de som känner mig väl, vet att jag har svårt att hålla igen truten, när jag vill göra min röst hörd. Dock försöker jag tänka på vad och hur jag lägger fram saker.

Hursomhelst, slutade den diskussionen med att jag tydligen gjorde påhopp, kränkte henne och la mig i hennes liv, matvanor och ekonomi. Jag påstår inte någonstans att jag har rätt eller fel. Men, jag anser att om man lägger ut händelser, tankar och åsikter på ett sådant öppet forum, som detta är. Så, får man även räkna med att man kommer få respons på detta, både positiv och negativ. Därmed måste man lära sig att kunna hantera den negativa responsen man får. Om man bara ser saker svart eller vitt och ej har förmågan att vidga sitt perspektiv, så kommer man snart att leva i en värld, där man bara har sig själv. Det finns helt enkelt ingen värld där alla tycker lika och där man aldrig kommer att mötas av kritik och åsikter som inte löper med din egen väg.

Jag blev avslutningsvis borttagen och förmodligen sedd som en avslutad vänskap med bla orden att "Linda har inte rätt".

Det är tydligen så, denna person visa på ett moget beteende och tar en diskussion som två vuxna människor. Det var då ingen större förlust för min del. För, folk som inte klarar av att mötas av motgångar eller kan acceptera oenighet och svackor i en relation, har inget i mitt liv att göra.

Tack för mig

Nytänkande med färgglada hattar

Efter att ha hört och sett om denna nyhet på tv, så kunde jag inte låta bli att blogga om det. Självklart, allt som fångar mitt intresse i både positiv och negativ mening, skall bloggas om här hos mig.

Laholms kommundirektör Kristiina Kosunen Eriksson, har köpt in "färgglada" hattar för 18.000:-. Detta, trots att Laholm redan har en dålig ekonomisk utgång, så att säga. Hattarna kostar 300:- styck, och skall enligt Kristiina användas av kommunens chefer, i syfte att hjälpa dessa i deras arbete (ja, jag vet, är helt vrickat).

Kristiina kan absolut inte förstå varför det blivit sådan nyhet och uppståndelse kring detta inköp. Och menar vidare på att denna metod, skall få bärarna, att ny tänka och reflektera över saker på ett annat sätt. Tex, om jag har en gul hatt med vita prickar, kan jag förmodligen då ge andra synvinklar till personen mitt emot som har en blårutig hatt.

Personligen tycker jag det är helt sjukt i huvudet att i dagens läge slösa pengar på något sådant obotligt idiotiskt. Med den rådande ekonomiska situation, som faktiskt är ett faktum, speciellt inom den arbetslösa sektorn, finns det betydligt viktigare saker att investera pengar i, än detta. Jag tycker det är en skam och Kristiina borde skämmas att hon lägger våra skattebetalares pengar, på något sådant meninglöst.

Låt cheferna virka eller sy sina egna jävla hattar, så lär dom nog nytänka betydligt mer. Och låt våra skattebetalares pengar, gå till seriösare och viktigare ändamål.

Tack för mig

Artikeln läses här.

Arbetsförmedlingen kontra Arbetsförnedringen

Om jag sätter mig ner och räknar, så är jag nu inne på min femte runda som arbetslös. Det är ett ord, som i mina öron, sällan har klingat väl. Dock är jag allt för välbekant med detta faktum, och kan hela processen utan och innan, mer eller mindre. Får jag säga att jag nog räknar mig som veteran i de arbetsslösas förrädiska kretsar? Hursom, så slog det mig, att ta upp detta ämne, då en bloggkollega (R1ll0), föreslog att jag borde blogga om ämnet och dess kringfaktorer, då främst Arbetsförmedlingen.

Till att börja med vill jag ge en kort beskrivning av vad Arbetsförmedlingen är och vad dom gör. Orden är direkt tagna ur deras eget informationshäfte. För den som är intresserad, finns hela broschyren att åtnjutas i pdf här:

"Vårt jobb är att så effektivt som möjligt föra samman dig som söker folk med dig som söker jobb. Vi är Sveriges största platsförmedling och alla våra tjänster är avgiftsfria. Enligt vårt uppdrag från Sveriges riksdag och regering ska vi lägga extra kraft på människor som hamnat en bit från arbetsmarknaden."

Om vi då vidare tittar närmare på innebörden av ordet förmedling (som är en del i arbetsförmedlingens namn) och knyter samman det med den "utomordentliga" beskrivning, som Arbetsförmedlingen delger oss arbetstagare och arbetsgivare i landet, så borde det i den perfekta världen resultera i att 1+1=2.

Eftersom Arbetsförmedlingen uppenbarligen, ur min synvinkel, varken kan räkna, har kompetens eller den sociala och pedagogiska förmågan att delge och förmedla information. Vidare även bristande kunskap och engagemang att tillhandahålla mig, som arbetssökande, jobb, som utifrån mina förutsättningar och förmågor, är fysiskt, och geografiskt möjligt, baserat på den kompetens jag besitter i nuläget.

Nej, Arbetsförmedlingen (se beskrivningen längre upp) lägger "hellre" pengar på att trycka in så många arbetssökande som möjligt på ett strikt bestämt datum och klockslag, i ett rum, som skulle få vilken människa som helst att framkalla klaustrofobi. Här tvingas man sitta och "lära" sig hur man söker jobb. Vilket man, iaf i mitt fall, troligast kan, efter femte gången i denna underbara värld. Om man mot all förmodan råkar missa detta extraordinära utbildningsfenomen, så blir man avstängd från Arbetsförmedlingen, sk straffdagar, och är då tillbaks på noll igen. Spännande, va? Men, det tar inte slut här, om ni trodde det.

Efter att man nu genomlidit och kallsvettas i "källaren" (Ja, lokalen heter faktiskt så, så inte konstigt man får klaustrofobi och cellskräck därtill) i denna informativa och lärorika "lära-söka-jobb" träff, så skall man då vara en mogen fågelunge, redo att kasta sig ur fågelboet, flaxa allt för vad du är värd, med dina armar och hoppas att man inte störtar ner i marken och bryter nacken. Med andra ord, du ska nu hitta ett jobb och det är snarast möjligt. Känn ingen press eller stress alls. Nejdå, du har ju hela två månader på dig att söka de mängder av jobb, som bokstavligen faller över dig. Men, lyckas du inte, utan någon form av hjälp från Arbetsförmedlingen (se återigen beskrivningen längre upp i texten) så tvingas man lämna allt man har och ta sitt pick och pack till obestämd ort, där det finns jobb.

Däremot är Arbetsförmedlingen väldigt duktiga på att tala om vad dom anser att man ska söka för typ av jobb, men därifrån att sedan verkligen kunna visa mig en lista på dessa jobb, ja ni, det steget är långt borta. Så, med andra ord, Arbetsförmedlingens fina ord om att de skall hjälpa oss arbetssökande att hitta jobb, är detsamma som: "Har du internet, så kolla på våran hemsida".

Jag skulle vilja avsluta mitt inlägg med följande rader, även dessa tagna direkt från Arbetsförmedlingens broschyr och notera det, som jag själv fetmarkerat. Vad säger det om Arbetsförmedligens policy, budskap och verklighet?:

De närmaste åren går många i pension och som arbetsgivare gäller det att hitta personal för att möta generationsväxlingen. Då kommer all arbetskraft att behövas. Inför den utmaningen vill vi vara möjligheternas mötesplats. Välkommen!

Jag känner mig inte välkommen utan snarare bortkommen.

Tack för mig !

Svenska kvinnor sexsurfar allt mer

Nu var det ett tag sedan jag bloggade om något ämne, som leder till starka känslor, åsikter, ris och ros. Så, här följer nu en kort krönika angående ett ämne, som är älskat bland många, hatat av en del.

Jag skulle vilja förklara termen sex på ett fackligt och korrekt sätt, men finner inte ord för det, såhär sent på småtimmarna. Därför väljer jag att helt rakt av kopiera in följande beskrivning, tagen från wikipedia:

"Sexualitet är den biologiska benämningen på de sexuella beteenden hos sexuella organismer som förknippas med könslig fortplantning, könscykel och könsroller. Arter med sexuell fortplantning är uppdelade i han- och honkön vars könsceller måste smältas samman för att reproduktion ska ske, exempelvis genom parning. Sexuell funktion är ett samlingsbegrepp för fysiologiska, psykologiska, sociala och religiösa aspekter av människans sexualitet. Sexualiteten har hos många djurarter, däribland människan, även andra funktioner än förökning"

Med den grundliga beskrivningen avlagd, vill jag därigenom vidare bygga vidare på detta ämne. För oss människor och även flertalet andra arter, såsom apdjuren, har sex utvecklas till något betydligt djupare än enbart forplantningsyfte. Vi har upptäckt att vi samtidigt kan tilldela våra egna kroppar njutning och stimulans. På egen hand, tillsammans med någon av det egna eller motsatta könet.

Sålänge jag kan minnas har sex varit en handling, som stått till männens fördel. Med detta menar jag att män har sett sina möjligheter i att utnyttja detta på så vis att de gärna vill hävda sin manlighet, genom att stoltsera med hur många kvinnor de lyckats "dragit över". Givetvis får männen en klapp på sin axel av sina vänner och man spär gärna på med både den ena och den andra handlingen i vad som så småningom utvecklas till en sexorgie utan dess like. När det då kommer till kvinnor är det något som gärna inte talas om vida brett, speciellt inte till det manliga könet. Detta då man som kvinna genast blir sedd som en lössläppt sexleksak, som är lättillgänglig och ställer upp på både det ena och det andra. Resultatet har då blivit av vi kvinnor gärna inte skryter med hur många vi "dragit över". Naturligtvis så tror jag i mångt och mycket att männen gärna adderar summan av erövringar, för att öka på sin status som kungen i djungeln.

Därför tror jag att man lätt kan relatera även detta med sexsurfandet till samma "fenomen" som det jag precis skrivit om ovan. Kvinnor vill gärna inte stoltsera eller prata öppet om att de sexsurfat. Varken för sina väninnor eller för sina manliga bekanta eller/och pojkvänner. Jag tror att det förvisso säkerligen är en stigande siffra, precis som artikeln i Metro säger (se nedan länk), men jag tror samtidigt att det finns en dold siffra, där kvinnor gömmer sig, och sexsurfar i smyg.

Alla har vi rätt till vår egen åsikt, en del tycker det är skamligt med sexsurfande av alla de slag, medans andra ser det som något helt naturligt. Sålänge det inte skadar dig själv eller någon annan, så ser jag personligen inget fel i att kolla på bilder och filmer med sexuell anknytning, oavsett kvinna eller man.

Dock är jag helt emot allt där människor utnyttjas, både vuxna och barn (barnpornografi) och djur (tidelag). Detta är sådana avskyvärda handlingar att jag finner inte ord. Vad gäller det sistanämnda, så är TYVÄRR detta legaliserat igen (se nedan) och jag ser verkligen att man lägger ner mer resurser för att införa straff och kriminalisera denna handling återigen. Då djur inte kan tala, så är det i många fall svårt att fälla någon, för detta, då det måste finnas synliga bevis för att djuret farit illa. Detta för att personen ifråga då skall kunna dömas för djurplågeri.

"Sverige är ett av många länder där tidelag inte är kriminaliserat. Ej heller pornografi som avbildar tidelag är kriminaliserad. Men handlingar av människor där djur utsätts för smärta eller tvång faller under bestämmelserna mot djurplågeri, och är brottsliga på denna grund i Sverige.

När man 1944 avkriminaliserade homosexualitet i Sverige legaliserades även tidelag, då de låg under samma paragraf."

Kvinnor sexsurfar

Svindlande affärer

Ett program som jag tycker kan vara intressant emellanåt att följa, är "Plus" med Sverker Olofsson. Programmet syftar till att påvisa allt från dolda produktionsfel på varor till bluff-företag. Det sistnämnda, tänkte jag redogöra för i ett utförligt inlägg nedan. Detta, då det kommit till min kännedom, att jag fallit offer för dessa bovar.

Inledningsvis kan jag börja med att säga, att det skulle aldrig falla mig in att lämna ut någon form av personuppgifter via kommunikativa medier, såsom internet och telefon. Detta, då jag dels av tidigare egen erfarenhet och även utifrån andras erfarenhet, vet vilken skit, man ofrivilligt sätter sig själv i. Trots detta så, är det krassa verkligheten som sådan, att sålänge du lever, kommer du utsättas för bedrägerier. Och har du otur (vilket har hänt) kan det fortsätta, även när du legat i graven och förmultnat.

Idag, kom jag för mig att betala en faktura till Tradera och såg då att jag även hade en inkommande faktura liggandes, under mitt Swedbankkonto. Självklart blev jag fundersam, då jag alltid är noga med att betala samtliga fakturor direkt de trillar in, i regel i direkt anknytning till lönen, den 25:e varje månad. Fakturan kom från Telia, så jag öppnade givetvis upp denna. Döm om min stora chock, när jag ser att beloppet är på hela 1244:-. Normalt ligger jag på runt 500:- i månaden, gällande mitt mobila användande. Jag var självklart inte sen nog att lusläsa hela specifikationen, och kom där över en rad olika företagsnamn, jag aldrig någonsin hört talas om.

Samtliga företag, var endera sk medlemskap eller betaltjänster i någon form, rörande mobiltelefoni. Precis som jag skrev inledningsvis, så använder jag mig numera aldrig av sådana här typer av tjänster. Förmodligen är samtliga tjänster dragna per automatik, då jag kan redovisa, för vad jag gjort, vid exakt dessa tidpunkter.

Jag satte mig och ringde runt, först till Netsize, som är ett stort bluff-företag, som lurat mängder med folk på pengar. Och tjänar, skamligt nog, skandallöst mycket med pengar på denna form av bedrägeri. Jag hade (det som iaf framgick var Netsize) två belopp om 56 respektive 70:-, varav det ena ska vara någon form av medlemskap. Hursomhelst, jag fick prata med en kille, på deras sk kundtjänst. Han ville inte direkt lyssna på vad jag hade att säga, utan var helt bestämd med att de inte kunde göra något åt detta, då "jag" faktiskt beställt tjänsterna till min mobil.

Sagt och gjort, ringde därefter Telia, för att bestrida fakturan för alla tjänster, som dragits, men de skyllde, självklart ifrån sig allt på respektive företag, som debiterat beloppet. Varför blir jag inte förvånad, men vaddå? Alla älskar ju Telia, eller hur? Dom är ju störst.

Jaja, ringde därefter till något företag, som kallar sig Aspiro. Bli inte förvånade nu, mina kära läsare, när jag överraskar er med att säga, att även detta företag, tyckte sig ha rätten på sin sida. Då, jag faktiskt besällt ett medlemskap hos dom tre gånger, om 53:- delat på två. Sedan var jag uppenbarligen så sugen på att beställa medlemskap igen, eftersom jag är så senil, att jag glömt att jag beställt. Så, jag beställde tydligen samma tjänst igen för 40:- denna gången. Jag bugar och bockar, det var 13:- billigare. Uppenbarligen får man rabatt ju fler gånger man beställer? Men, jag nöjde mig inte med detta. Nejdå, för 1 minut senare, bestämmer jag mig för att beställa tjänsten en fjärde gång. Hallellujah, det kostade endast 2.40:-. Därefter ledsnade jag tydigen på skiten och avbeställde.

Sedan har jag då en rad med medlemskap, på exakt samma belopp a ' 19:20:-. Dessa belopp härör till Ericsson, enligt de uppgifter jag fått från Telia. Sedan, har jag absolut ingen aning om det är det riktiga Ericsson, eller någon billig kopia, med samma namn. Hursomhelst. Här har jag tydligen levt loppan hela 13 ggr från perioden 2009-09-02 tom 2009-09-21. Kollade igenom min kalender över de dagar och tidpunkter som medlemskapen är beställda. Och jag måste verkligen ge all beröm och ära till mig själv. Hur jag har kunnat beställa medlemskap med min mobil, under tillfällen, som då jag sovit, haft händerna fulla med kassar och dylikt. Eller, vad sägs om den här, spela minigolf, dricka sprit och knappra medlemskap med mobilen. Jag har tydligen minst tre händer iaf. För, det är vad man behöver för att lyckas åstadkomma detta fenomen.

För att avrunda detta långa, gnälliga inlägg, så ... vad ni än gör ... förbli anonyma, utan någon som helst kontakt med omvärlden. Använda under inga omständigheter någon form av kommunkationsmedel. Skaffa dig ett "Jon doe" namn, flytta ut i skogen, i en liten hydda och stanna där tills du dör. Sedan när du dör, se till innan du trillar av pinn, att INGEN, någonsin tar upp att du funnits. Det kan ju hända att någon stackars anhörig åker på saftiga fakturor, för att du i din grav där ute i Bangladesh, har beställt medlemskap från FAN och hans MOSTER ! ! !

Tack för mig