Det är sällsynt att jag recenserar och rekommenderar böcker i min blogg. Men, nu tänkte jag att det vad dags att tipsa om tre böcker. De första två har jag läst och den tredje kommer jag att köpa. Det är alla tre verklighetsbaserade böcker och de två som jag läst uppfattade jag som mycket starka och även stötande. Dock otroligt välskrivna och de sätter djupa spår i hjärtat på en. Böcker som jag minns helt enkelt.
Bakom stängda dörrar (Agneta Cras, Bengt-Åke Cras, Kristina Hansen): Bakom stängda dörrar lever 14-åriga Kristina, med myndigheternas goda min, hos sin far. Kristina är sin pappas ovigda flickhustru. Hon föder honom två barn. Det hände i en svensk storstad. Ingen såg vad som pågick under fyra år. För att de inte vågade se? Kristina Hansen är vuxen och beskriver själv, och med hjälp av dokument, hur det kunde ske. Det är en berättelse om en mammas svek, ett barns solidaritet, och myndigheters passivitet. Men också om överlevnad och en kvinnas kraft att mot alla odds skapa kärlek i sitt liv.
Kommentar: En otroligt stark bok, som var ytterst svår att läsa utan att beröras känslomässigt. Så mycket ilska, tårar och medlidande. Ett utmärkt exempel på hur otroligt duktiga myndigheterna är på att sitta där med sina skygglappar och rulla tummarna. För en normal människa med ett hjärta, är det obegripligt hur en person kan agera helt känslokallt på det viset som Kristinas far.
Flickan i källaren (Michael Leidig, Alan Hall): Klockan 12.53 den 23 augusti 2006 lyckades Natascha Kampusch fly från sin kidnappares bostad på Heinesstrasse 60 i Wien. Det här var det ögonblick hon väntat på i åtta år, ända sedan hon som tioåring fördes bort på väg till skolan. Mindre än två timmar efter att Natascha flytt, begick hennes kidnappare Wolfgang Priklopil självmord genom att kasta sig framför ett tåg.
Under de år som Natascha satt inspärrad i en cell i källaren hade polisen följt ett oräkneligt antal falska spår, genomsökt stora områden men inte hittat några bevis för att hon var död eller funnit tecken på att hon kunde vara vid liv. Hennes försvinnande hade varit ett mysterium, ända tills nu.
Kommentar: Det här var en bok, som jag i början hade svårt att komma in i handlingen. Dock lossnad det efter ett tag och jag hade svårt att förstå hur någon klarar av att orka fortsätta leva instängd, år efter år. Att aldrig veta och leva i ovisshet. Hur kan ens liv nånsin bli densamma igen. Hon fick sin frihet tillslut, men sårena på insidan kan hon aldrig fly från.
När ingen annan ser (Duncan Fairhurst): Från det att Duncan var fyra år blev han utnyttjad av sin pappa. En fruktansvärd hemlighet som han bar på sina små axlar. Uppvuxen i ett hem där sjuka ritualer var en del av vardagen, blev Duncan manipulerad, retad och sexuellt utnyttjad av sin egen far.
Övergreppen pågick i tio års tid och satte djupa sår i den unga själen. Sår som ledde Duncan in i missbruk och kriminalitet. När han en dag som vuxen ser sin pappa hand i hand med en liten pojke bestämmer han sig. Det handlade inte längre bara om honom, andra tvingades uthärda samma sak. Han anmäler sin far för sexuellt utnyttjande av barn. Det här är hans skakande berättelse om hur han tog tillbaka makten över sitt liv.
Kommentar: Såg denna boken på Hemköp, av alla ställen och fastnade direkt för den. Dock har jag inte lättat på plånboken och införskaffat mig den, så det blir en senare fråga. Den kommer att läsas dock.
Bakom stängda dörrar (Agneta Cras, Bengt-Åke Cras, Kristina Hansen): Bakom stängda dörrar lever 14-åriga Kristina, med myndigheternas goda min, hos sin far. Kristina är sin pappas ovigda flickhustru. Hon föder honom två barn. Det hände i en svensk storstad. Ingen såg vad som pågick under fyra år. För att de inte vågade se? Kristina Hansen är vuxen och beskriver själv, och med hjälp av dokument, hur det kunde ske. Det är en berättelse om en mammas svek, ett barns solidaritet, och myndigheters passivitet. Men också om överlevnad och en kvinnas kraft att mot alla odds skapa kärlek i sitt liv.
Flickan i källaren (Michael Leidig, Alan Hall): Klockan 12.53 den 23 augusti 2006 lyckades Natascha Kampusch fly från sin kidnappares bostad på Heinesstrasse 60 i Wien. Det här var det ögonblick hon väntat på i åtta år, ända sedan hon som tioåring fördes bort på väg till skolan. Mindre än två timmar efter att Natascha flytt, begick hennes kidnappare Wolfgang Priklopil självmord genom att kasta sig framför ett tåg.
När ingen annan ser (Duncan Fairhurst): Från det att Duncan var fyra år blev han utnyttjad av sin pappa. En fruktansvärd hemlighet som han bar på sina små axlar. Uppvuxen i ett hem där sjuka ritualer var en del av vardagen, blev Duncan manipulerad, retad och sexuellt utnyttjad av sin egen far.
