Börjar dagens första inlägg med en bild, som illustrerar det förhållande jag har till min granne, Peter, som bor till vänster om mig. Peter är rullstolsbunden och flera personer inom min bekantskapskrets vet vem han är. Uppenbarligen har jag inte gjort något vidare gott intryck hos denna man, sedan jag flyttade in här i Glashuset den 22:a februari i år. Peter har gnällt över att jag har haft fester, där ljudvolymen varit för hög, efterfester, vilket aldrig har inträffat och även att min hund har skällt mitt i nätterna. De senaste sex veckorna har det inte varit några fester hos mig. Trots detta är Peter fortfarande jättesur och sne mot mig. Senaste idag åkte jag hiss med honom. Han satt bara där i sin rullstol och stirrade surmulet. Förstår seriöst inte vad hans problem är och han är nog den sista personen jag kommer att sakna, när jag flyttar härifrån. Jaja, dags att kila ner i tvättstugan och slänga in tvätten i torktumlaren och därefter bege mig till gymet. På återseende yo bitches
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar