Förföljd

Ska det vara så svårt att förstå? Kan du inte bara lämna mig ifred? Du tillför mig inget annat än smärta. Du får mig att gråta av rädsla och du skapar otrygghet i min redan så turbulenta tillvaro. Jag har bett dig att försvinna ur mitt liv, men du vägrar lyssna. Förstår du inte att jag hatar dig? Jag vill aldrig veta av dig igen ... fy fan, nu har du fått mig att må dåligt igen ... jag vill inte känna såhär ... men du hugger mig i ryggen gång på gång. Jag vet inte vad du försöker uppnå med det du gör. Nu vill jag bara falla ner i djupet och försvinna ... Ska det vara så svårt att få vara lycklig, känna sig trygg och leva ett normalt liv ... Vad har jag gjort för ont för att förtjäna det här? Förklara för mig någon ... för jag förstår inte ... Jag vill bara leva, finnas där för mina vänner och le både på insidan och utsidan ... Nu faller tårarna åter ... fan vad jag hatar mig själv nu ...

Polisanmälan ... jag vet att jag borde ... vet bara inte om jag orkar gå igenom hela processen igen ... det som hände för tre år sen ... allt kommer tillbaks ... jag minns allt ... slagen, det var över 30 slag, hur jag nästan slutade andas av kudden han kvävde mig med ... Jag har inte mycket hopp och tillit till polisen och rättsväsendet längre ...