Det är så himla typiskt mig, att sova dåligt, när jag för en gångs skull har möjligheten att faktiskt sova ut. Sovit jätteoroligt och vaknat flertalet gånger. Tvingat mig själv att försöka somna om, då jag insett att klockan varit på tok för lite. Slänge iväg ett sms och sedan kunde jag inte somna om något mer. Nu sitter jag här, nyduschad, tung och ont i huvudet och trött som få. Det är ju verkligen en bra början på ytterligare en 6-veckors arbetsvecka *suckar*.
Jag börjar även att få "snart"-är-sommaren-slut-ångest". Det får jag alltid varenda år, då sommaren börjar närma sig mot sitt slut. Då blir jag deprimerad och det mesta blir bara för jävligt. Jag hatar verkligen vintern, och förvisso kan hösten vara vacker, men det är bara en försmak på vad som kommas skall.
Ta och försöka i mig lite mat här och invänta jobbet, som glatt säger 16-22:00. Med andra ord, blir det inga kvällsaktiviteter på hela veckan =(.
Jag börjar även att få "snart"-är-sommaren-slut-ångest". Det får jag alltid varenda år, då sommaren börjar närma sig mot sitt slut. Då blir jag deprimerad och det mesta blir bara för jävligt. Jag hatar verkligen vintern, och förvisso kan hösten vara vacker, men det är bara en försmak på vad som kommas skall.
Ta och försöka i mig lite mat här och invänta jobbet, som glatt säger 16-22:00. Med andra ord, blir det inga kvällsaktiviteter på hela veckan =(.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar