Jag kan inte hjälpa det ... ena stunden är jag fylld av så mycket känslor, så mycket ilska att jag inte vet vars jag ska ta vägen. Nästa stund får jag ångest, blir lessen och faller ihop i tårar. Gud vad jag hatar mig själv. Det är som att ständigt knuffas runt i en evig storm och aldrig hitta till något skydd. Ingen förstår, men det är så förbannat jävla jobbigt att tampas med alla känslor på en och samma gång. Att inte kunna vara bara glad, eller bara arg. Nej, allt ska komma upp på en och samma gång. Jag blir så förvirrad, rädd och förbannad på mig själv. Nu ska jag iväg och spy galla över nån stackars person. Wish me luck.
"Släpp dina tårar, låt dom falla. Det är ok att öppna sig och visa sin sårbara sida. Öppna ditt hjärta och släpp in dom som bryr sig. Ta ett steg framåt, det är ingen fara. Nej, jag vågar inte, jag backar, återigen. Sväljer min stolthet och håller tillbaks tårarna återigen. Låter själen brista och hjärtat krossas återigen. För ingen ska nånsin få bryta sig igenom den stenhårda vägg jag byggt upp på min väg mot ingenstans"
"Släpp dina tårar, låt dom falla. Det är ok att öppna sig och visa sin sårbara sida. Öppna ditt hjärta och släpp in dom som bryr sig. Ta ett steg framåt, det är ingen fara. Nej, jag vågar inte, jag backar, återigen. Sväljer min stolthet och håller tillbaks tårarna återigen. Låter själen brista och hjärtat krossas återigen. För ingen ska nånsin få bryta sig igenom den stenhårda vägg jag byggt upp på min väg mot ingenstans"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar