Har ikväll haft en "attack" återigen, vilket sist hände hos Rickard för två helger sen. För en "ovan" är det nog otäckt (kan jag tänka mig) att se på när jag ligger i fosterställning, krampar, rycker, skakar, fryser och svettas på en och samma gång och har så obeskrivligt ont att jag helst vill köra igenom en kniv i mig själv. Det är inte ofta jag brukar få de här anfallena, men nu har det som sagt hänt två gånger på kort tid, vilket oroar mig en aningens. Inte så pass att jag avviker från min tjurighet och skulle förmå mig att släpa mig till lassa. Som jag sa till Sus igår, undras hur pass mycket det skulle krävas i akutväg för mig innan jag faktiskt inser allvaret och tar mig till lassa? Antagligen skulle någon efter ex antal dagar få bryta sig in i min lgh och hitta mig på golvet eller dylikt. Men, för att få med mig till lassa, så krävs det någon tjurigare än mig, eller förslagsvis klubba ner mig till medvetslöshet och ta mig dit i mitt omedvetande. Detta kan ju iofs bli svårt att förklara på lassa =).
Nej, dags för sängen här och läsa ut en bok, som jag påbörjade igår. Det kommer ju en morgondag med, som jag hoppas kommer med ett bättre och soligare väder, än det varit idag.
Nej, dags för sängen här och läsa ut en bok, som jag påbörjade igår. Det kommer ju en morgondag med, som jag hoppas kommer med ett bättre och soligare väder, än det varit idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar