Blandade känslor

Har suttit och läst lite i min gamla blogg, som jag hade innan jag bytte över till denna. Hittade några bilder från tiden i Övik och jag erkänner att det skär i hjärtat lite av saknad. Trots allt skitsnack, falskheter, snokande osv, vilket jag ju förvisso inte sluppit undan genom att flytta, så på den fronten är det ju densamma. Men men, jag saknar ändå livet på något sätt.

Festerna, som till större delen blev hos mig, eftersom jag huserade inne i stan på dåvarande Esplanaden/Vegagatan. Fy fan så mycket skoj jag haft och så otroligt många minnen.

Vet inte vilka jag ska börja med att omnämna i bloggen, som mest saknad, förutom Erika då. Hursomhelst, ska avsluta innan jag börjar bli alltför blödig eller nåt. Det var iaf tider det, även om jag stormtrivs här i Umeå med mitt nya, intressanta och händelserika liv. Nu tittar ju våren fram, även om den verkar blyg emellanåt och gömmer sig bakom snö och gråa moln. Men, jag är bara på så gott humör, även om det finns bitar som fortfarande fattas i mitt liv.

Förresten, borde jag spara ut till långt hår igen? Hittade en bild på mig själv, från tiden innan jag lät mitt långa hår falla offer för frisösaxen och kniven. Lite småsugen är jag, men det lär ju ta sin lilla tid det med. Vad tycker ni läsare? Långt eller kort hår, som jag har nu?