Hur mycket jag än får tillsagd till mig att inte lägga energi på andra, som inte är värd det, så kan jag ändå inte låta bli att undra. Inte för att jag bryr mig på så vis att det är så att jag saknar vissa människor. Men, jag kan inte förstå, hur någon bara kan ogilla/tycka illa om/hata (kalla det vad ni vill) mig så mycket att de raderar en ur/från allt. Och sedan inte ens kunna ge en vettig förklaring till varför, och vad jag enligt denna/dessa personer har gjort dom. Något illa måste det ju vara i dennes/deras ögon ... då jag inte ens förtjänar ett "hej" då vi möts eller en som jag skrev nyss en ärlig förklaring. Fegt är vad jag kallar det, när man väljer att bortförklara sig med fraser som "jag har ingen skyldighet att förklara något för dig". Enkelt, men inte speciellt moget eller sjysst. Jaja, jag skiter i vilket som. Ingen/inga person/-er som är värd/-a att ha som vän/-er/bekant/-a iaf.
1 kommentar:
Väldigt bra inlägg och jag håller med dig helt och irriterar mig på precis samma sak men har slutat bry mig och gjort en gallring av vilka jag vill ha kontakt med, har uteslutit "skitsnackarna" och dom som jag trodde var mina vänner men hotat mig med diverse saker som jag inte vill ta upp här. Tyvärr så är det rätt tråkigt att man ska behöva ha ögon i nacken för att vara beredd på att man kan få en kniv i ryggen när man minst anar det. :( (Jag är bara liiiiite bitter pga av att jag fick en ordentlig "kniv i ryggen" av en som jag trodde var en kompis i fredags)
Skicka en kommentar