Ok, jag har (förvisso ingen ny upptäckt) insett att samtliga testade modeller av Sony Ericsson bara är skit. De är som ett tändstickstorn -> faller i bitar bara man petar lite lätt på skiten. Jag har nu insett, efter ex antal sedlar fattigare, att Samsung (enligt min personlig åsikt) är också bara skit. Efter endast några månaders användande så har min röda pingla bråkat enormt mycket. Vissa dagar har vi varit sams, men för det mesta har vi råkat i luven. Jag har hela tiden stått i valet och kvalet, ge den ytterligare en chans, eller slänga skiten åt helvete. Det är verkligen som ett uberdåligt förhållande. Touchscreen -> fy fan, hatar sådant skit. Det ska va hederlig knappsats. Och, ja massa andra saker min Samsung bestämmer sig för att hitta på, utan att fråga mig om lov innan. Så, denna åker nog troligast in på service hos Telia och därefter försöka bli av med den till någon penning överhuvudtaget. Därefter blir det en Nokia, och då får jag hoppas att den håller åtminstone tills jag hunnit ringa mitt FÖRSTA samtal ...
Jag säger då bara en sa: Jag och och teknik är en dålig kombination. Det är som att slänga in ett lejon och en antilop i samma bur och nånstans i sin blåögdhet tro att antilopen skall överleva. Om hoppet är det sista som lämnar mig, så är nog turen det första som lämnade mig för flera år sedan ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar