...För dig, min trogna följeslagare och bästa vän. Här skiljs våra vägar och jag fortsätter min vandring utan dig. Dina ögon tittar på mig, och jag vet inte om du förstår? Jag borrar ner mitt ansikte i din päls och låter tårarna falla. En sista kram och sedan vänder jag om och går. Farväl min älskade vän. Tack för allt du gett mig och den tid vi haft tillsammans. Kanske möts vi igen, en vacker sommardag. Men inatt är allt ett enda mörker och hjärtat gråter av saknad. Fellini, du finns förevigt hos mig, i mitt hjärta. //Din matte
måndag 25 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vem är det som har tagit över honom? Bor han hos dina föräldrar nu eller?
Kramiz!
Skicka en kommentar