Det kan vara ganska tråkigt att bara promenera rakt upp och ned, särskilt om man är ensam och inte har speciellt mycket att titta på under vägens gång. Men, jag har som synes väldigt roligt under mina promenader. Sedan, må så vara att alla andra runtom tycker att jag är ett psykfall till spånhuvud. Men, det skiter jag i.
Jag tog en skön promenad, Broarna runt. Men, de -8.7 graderna, kändes snarare som -20 grader, när jag började gå en bit. Jag ångrade djupt, att jag inte tog på mig strumpbyxor, under leggingens, särskilt när jag så smått tappade känseln i både arslet och lårena.
Dock, kändes det jätteskönt, när jag kom hem igen, in i värmen och ha rundan bortgjort. Nu kan jag må gott i soffan under varma filten, slurpa herba och därefter varm Thermo. Livet är bra gott ibland.
Den sista bilden, som ni ser här, blev jäkligt cool faktiskt. Det ser ut som att det skulle vara tidig morgon eller på eftermiddag, vid solnedgång. Faktum är att det var klarblå himmel och strålande solsken. Jag tyckte att det lyste så fint mot snön, som glittrade. Så, jag ville föreviga det vackra minnet, men det blev ju inte så glittrande. Men men.
Nepp, dags att shake:a.
Lindsey's signing out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar