Jag är på ett sådant stormigt humör. Känslorna svänger så fort att jag knappt hinner med själv. Det kommer bättre stunder och det kommer sämre. Men, jag önskar bara att jag slapp de sistnämnda. För de är betydligt fler än de bra stunderna.Just nu har jag ingen motivation eller glädje alls. Längtar inte alls till Nyår, vill inte träffa nån, eller prata med nån för den delen. Vill bara sitta här i min lgh, låta alla tankar spränga runt i huvudet och låta smärtan spränga runt inom mig.
Ok, tänka positivt. Hur då? Jag ser inget ljus där framme, som skulle få mig att orka. Det känns bara som att all min kraft runnit ur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar